lördag 28 september 2013

Lördagens lärdomar - två barn är dubbelt så många som ett

Förra lördagens lärdomar var i form av svampar. Idag har jag, återigen, lärt mig att två barn är två och ett barn är ett.

Låt mig förklara lite närmare. 

När vi bara hade ett barn så trodde jag att ett barn till väl inte skulle göra så stor skillnad. Visst, det blir ju dubbelt upp, men omställningen från inget barn till ett borde väl vara större. 

Och kanske är det så. Livet förändras ju för alltid när man får privilegiet att få barn. Men. 

Chocken när vi fick vårt andra barn var större än jag trott. Andra barnet borde ju bara glida med. Som förälder har man ju övat sig på att uppfostra ett barn redan. Men icke sa nicke. Vår tvåa hade betydligt mer pannben. Ville inte alls sova hela nätter. 

Visst, våra pojkar leker jättebra tillsammans nu.  5 och 2,5 år stora. Men de kan också bråka. Och driva sin mamma till vansinne. 

Gårdagen var ganska jobbig med båda barnen själv hemma. Jag var alldeles för trött för att hitta på någon aktivitet med barnen, och då är det lätt att barnen börjar busa och bråka. För busiga för att bara vara inne. För bråkiga när de är tillsammans.

Så vad lärde jag mig idag? Jo, att en förmiddag med ETT barn kan vara underbart. Jag tog med Anton till stan idag. Vi köpte skaljacka och täckbyxor, inneskor och lite andra kläder till honom.  


Tog en fika på café. Anton valde en stor chokladmuffins och var väldigt nöjd: 
- Det här var en rejält stor muffins, mamma! 


Det var så himla mysigt att få vara själv med honom för ovanlighetens skull. Han har blivit så stor och duktig. Annars är det alltid han och hans pappa som gör grejer ihop. Lillebror får vara med mamma. 

Till lunch gjorde vi smaskig pumpasoppa. Enkelt och väldigt gott!


Hacka pumpa, morot och lök, koka med buljong, mixa, tillsätt grädde. Servera med gott bröd och hemgjord aioli. 


På eftermiddagen var Anton bjuden till lek-eftermiddag hos en dagiskompis så då var Fabian och jag hemma och städade. Och själv är han bara sig själv. Ingen häftig storebror som han behöver mäta sig emot. Eller bråka med. Han bara skrotade runt, supernöjd. 


Så idag var det helt klart värt att sära på barnen för en stund. Så har de desto roligare när de ses igen. Helt normalt ju. Eller hur? Ingen konstig lärdom idag kanske. Men ändå lite bortglömd. 

6 kommentarer:

  1. Lite egen kvalitetstid sitter alltid bra, både för den vuxna och för barnet:)

    SvaraRadera
  2. Att vara ensam med en förälder är ju också en höjdare.

    SvaraRadera
  3. Javisst är det så! Uppskattat från båda parter! Får bli mer sånt!

    SvaraRadera
  4. Hej och tack för att du lämnade ett avtryck inne hos mej, alltid kul med nya läsare! Jag förstår att du har fullt upp med dina pojkar, men ack vilken underbar tid du har just nu. Min mamma sa alltid att den roligaste tiden i hennes liv var när barnen var små, de orden förstår jag nu när de är stora och har flugit ut ur hemmet. Jag har begåvats med två pojkar och en flicka och vi hade inga nära anhöriga på nära håll till hjälp. Egentid är guld värd ibland! Ha det bra! Kram/Finas mammis

    SvaraRadera
    Svar
    1. Javisst är det en härlig tid när barnen är små. Jobbig ibland, men också helt underbar! Ska försöka njuta så mycket jag kan av dålig sömn och syskonbråk för jag kommer säkert sakna det sen!
      Sköt om dig, kram Maja

      Radera
  5. Fina Anton...så klart han tyckte det var mysigt med att vara med mamma, själv.

    Kramar
    Cia

    SvaraRadera

Tack för att du tittar in! Du får gärna kommentera mina texter, då blir jag väldigt glad! (Har du inget blogg-konto så välj att kommentera som Anonymt och klicka på Publicera.)